Viktigaste argumenten från JA- och NEJ-sidan
Nedanstående översikt visar dig de starkaste argumenten från JA-sidan och från NEJ-sidan i frågan
“Ska vi fortsätta ha torvbrytning i Sverige?”
Klimat
Torvbruket sker på endast 0,5 % av Sveriges dikade torvmarker
Torvbruk bedrivs bara på 12 500 hektar av Sveriges totala yta av dikade torvmarker som uppgår till 2,3 miljoner hektar.
Källa: Svensk Torv
Torv är icke-fossilt/långsamt förnybar
Torv finns lokalt och rikligt i hela Sverige, är icke-fossil/långsamt förnybar och kan lagras utan att energiinnehållet försämras vilket gör den till ett fantastiskt säkerhetsbränsle.
Källa: Svensk Torv
Torvbranschen efterbehandlar fler hektar dikad torvmark än någon annan i Sverige
Ingen annan grön näring efterbehandlar dikade torvmarker på ett sådant omfattande sätt och på egen bekostnad som torvbruket.
Källa: Svensk Torv
Levande torvmarker är livsnödvändiga kolsänkor
Endast 3 % av jordens landyta består av torvmarker. Ändå lagrar dessa torvmarker mer än dubbelt så mycket kol som alla världens skogar.
Källa: Wetlands international
Torvbrytning - den största utsläppskällan i Sverige per areal
Trots den lilla ytan det sker på är torvbrytning den största utsläppskällan i Sverige räknat per areal.
Källa: Göteborgs universitet
Torv är fossilt
Torv är fossilt eftersom det bildas mycket långsamt. Det tar ca. 1000 år för en meter bruten torv att återbildas, ca. 1000 år per meter bortgrävd torv.
Källor: IPCC , Göteborgs universitet
Återställning av torvmarker är en av de mest effektiva klimatåtgärderna
Enligt IPCC är återställning av torvmarker en av de klimatåtgärder som har snabbast effekt när det kommer till att sänka utsläppen
Källa: IPCC
Biologisk mångfald
Efterbehandling kan skapa förutsättningar för biologisk mångfald
En dikad torvmark har begränsad biologisk mångfald men i valet av efterbehandling finns möjligheter att skapa förutsättningar för biologisk mångfald.
Källa: Svensk Torv
Levande, orörda torvmossar är livsnödvändiga för många arter
10 % av alla rödlistade arter i Sverige är helt beroende av torvmossar för sin överlevnad.
Källa: Naturvårdsverket
Jord- och skogsbruk
Tillgång på torvbaserad jord är en förutsättning för tillväxten i det svenska skogsbruket
För att det ska löna sig för skogsbolagen måste de ha torv av hög kvalitet och torv är det enda odlingssubstratet som har de rätta egenskaperna.
Källa: Svensk Torv
Torv behövs för odling av flera av våra grönsaker
Torvbaserad jord/ odlingssubstratet torv är lätt att anpassa i olika kulturer så att odlingen blir förutsägbar och säker.
Källa: Svensk Torv
Kollaps av ekosystemen är det största hotet mot livsmedelsförsöjningen
Enligt en rapport från januari 2026, utförd av brittiska underrättelsetjänsten, är ekosystemkollaps det största hotet mot vår matförsörjning. Torvmossar är en betydande pelare i ekosystemet och måste därför bevaras orörda.
Källor: Nature , The Guardian
Även skogsbolagen försöker ersätta torv
Skogsindustrin har börjat använda alternativ för att sänka de utsläpp som torv orsakar.
Källa: Svenska Skogsplantor
Det mesta av maten vi odlar i Sverige odlas direkt på åkermark.
Att torv skulle behövas menar alltså forskare är vilseledande.
Källa: Tidningen Land
Kris- och beredskap
Torv ger värme och el i kristider och behövs för vår beredskap
Ända sedan 1500-talet har torv varit en säker värmekälla som gjort att den svenska befolkningen sluppit frysa i sina hem. Extra viktigt är det när elförsörjningen sviktar och världsläget gör import av biomassa osäker.
Källa: Svensk Torv
Levande torvmossar spelar en vital roll för att mildra effekterna av klimatkrisen.
Torvmossar fyller på vårt grundvatten, begränsar översvämningar och hindrar skogbränder från att sprida sig. Istället för att bryta upp torven så behöver vi återställa de dikade markerna för att krissäkra Sverige.
Källor: UNEP , The Nature Conservancy